Niklas Krog Ingen rädsla

Just nu läser jag Ingen rädsla av Niklas Krog. Jag är inte så förtjust i sportböcker och vet inte så mycket om basket. Den här boken kan vara intressant för er för att en av huvudpersonerna, Ayla, har turkiska föräldrar. Läs den, så kan vi diskutera vad ni tycker.
Jag håller med författaren om att omslagsbilden är väldigt bra och fin! Ni säger det själva att det är viktigt att boken har ett bra omslag, annars läser ni inte den.
Nu har jag varit inne i Niklas hemsida och jag tror att nästa boken som jag läser blir Krigare utan minne som är lättläst.

Maria

Titta på INTERVJU med Niklas Krog!

Provläs Ingen rädsla HÄR!

Förlagets beskrivning:
Två straffkast. Laget ligger under och matchen är nästan slut. Turk, 15 år, måste sätta skotten för att de ska vinna. Men han förstår inte hur det ska gå till. Publiken vrålar, alla i hallen tittar på honom och han vill bara därifrån. På läktaren sitter snygga Becka från tjejlaget, men han tänker också på en annan tjej. En tjej han inte har pratat med. Bara blängt på. En turkisk tjej som heter Ayla och som spelar en basket han själv önskar att han kunde behärska. Men det finns mycket i livet han inte behärskar.

Niklas Krog skriver följande på sin hemsida:
” Huvudpersonen var lätt att hitta. Turk/Mattias är på många sätt jag själv när jag gick i nian. Likadant med basketen, mycket är självupplevt. Men vinkeln med en helsvensk kille som kallas Turk är påhittad. Det behövdes något - utöver basket - som kunde få igång spänning i berättelsen. Med ett så udda smeknamn var det lätt att skapa konflikt.

Ayla kom inte alls lika lätt och under skrivandet pepprade jag ett gäng baskettjejer med korkade frågor. Elin allra mest. Ayla är hennes skapelse.

I första utkastet lät jag boken utspela sig medan Turk gick i sjuan. Tanken var att han skulle växa och utvecklas i kommande böcker. Men förlaget föreslog att jag skulle placera honom i nian istället, för att "målet med en förälskelse skulle vara mer än att hålla handen". Vad som nu kan menas med det... :)

Det var befriande enkelt att få ihop texten. Matcher har jag ju tonvis med minnen från och Turks blyghet är i stort sett min egen. En gammal klasskamrat får vara med på ett hörn också. (Nej, inte Aksel. :)

Titeln bråkades det en del om. Mitt förslag var "Turk", men förlaget tvärvägrade och föreslog "Visa ingen rädsla". Men då tvärvägrade jag. Till slut landade vi på "Ingen rädsla". En okej kompromiss, men visst skulle det ha varit mycket roligare med "Turk". :)”